Skolan
Nu är det dags för mig att säga sanningen, Jag har berättat för två personer idag..
Och ingen har vetat det och dom undrar varför jag aldrig har sagt nåt..
Sanningen är (inklusive höstlovet) har jag inte varit på skolan för tre veckor sen.
jag ska förklara för er varför jag inte har varit där..
Ärligt talat, är jag arg på skolan. därför kommer ja inte dit.
Och dom söker efter mig, Men jag vill inte höra av mig eller se dom nu...
I våras, för dom som inte vet, Så fick jag bestämma hur jag skulle göra,
hoppa av gymnasie, sabbats år eller nåt annat.
Jag valde att byta tillbaka till skolan för det var enklaste vägen för mig att gå.
Dom sa att jag snart var klar där och kunde bli klar till jul för jag hade bara få saker kvar..
Så jag skulle få praktisera hela våren..
På hösten kom jag laddad och stark som fan, gick till skolan och gjorde allt jag gjorde,
fast..
Jag fick nya lärare, ena läraren är senil, glömmer jämt.
andra läraren är helt ny och vet inte hur jag ska komma fram.
Jag fick klar matten iallafall,
Och i fordon så sa min lärare att ja knappast kommer att bli klar till våren och får ta
det som man kan få "jobb" för..
jag tänkte, att om jag jobbar hemma så stark som jag är, så kommer jag att hinna allt..
Jag fick påminna min svenska lärare att jag var i svenska b, och förklara att jag har gjort saker,
hade bevis och så, men nej jag fick börja om på vissa saker igen bara för att hon är senil.
jag har en klass som inte klarar av engelskan, kanske positivt för mig?
Men, hon vet inte hur hon ska göra, när ja var klar med alla saker hade hon inge mer för mig..
Jag skulle göra prov på fordon och allt, väntade på att få proven, slö är det i fordon,
försöker hålla mig igång (har bevis från malin, och hon tycker det är skit,
att elever bara sitter vid datorer, har inga jobb och lyssnar på musik och sånt)
Slappnande, och jag som vill bli klar,
Så ger läraren aldrig mig proven så jag får chansen att gå..
jag tog mod och kraft.. jag ville klara det här för att visa hur glad jag är sen hur mycket jag kämpade..
(får en gråt i halsen)
För tre veckor sen, sa jag till lärarna att ja bara ska gå t jul och behöver snabbare jobb liksom.
Det går för långsamt och ja behöver prov och så..
Lärarna sa att dom inte hade nån aning om att jag skulle praktisera under våren..
Det sa till och med dom som hade sagt till mig och beslutat att det gick att göra så..
Dom frågade vem som hade sagt det..
Jag sa.. Ni själva har sagt det??
Dom var osäkra. och sa emot mig..
Alltså blire inte som jag hade sett fram emot..
Arg är jag idag.. Mest ledsen.. för jag ville verkligen göra som det var planerat..
Nu funderar jag på... att jag istället ska söka jobb..
Att jag hoppar av.. För jävla så mycket strul det har varit för mig hela gymnasiet (ni skulle bara veta)
Första året var jag och tess vänner och jag fick Jenny, det gick ju bra..
Men Jag fick hela tiden nya lärare hela tiden..
Och det var slappande hela tiden..
fram till Tredje året gav jag upp samtidigt som det tog slut mellan mig och jenny..
Jag blev sjukskriven för jag klarade inte ens av mig själv..
kände att jag inte klarade av pressen..
Och allting..
Sen kom Malin, och innebandy laget hjälpte mig upp och andra övriga (ni vet vilka)
Och desstuom Maria N, Hon har nog hjälpt det mesta med självförtroendet..
jag vet inte längre hur jag ska göra, det stog stopp för mig.. för tre veckor sen,
sprängdes jag..
nu varje dag sitter jag och sliter och funderar på hur jag ska göra..
Seriös. Det får inte hålla på så här !!
Det måste få ett slut på detta nu...
Ingen ska få leka med mig och min framtid,
Jag får helt enkelt gå t skolan en dag, och säga precis som det är..
Och när det är klart ska jag gå och jag lovar er,
det ska komma ut en vacker dag, hur skolan egentligen är..
Dom kommer att skämmas en vacker dag!!
jag ville bevisa för en person, jag ville bevisa att jag kan komma nånstans
Att jag inte är värdelös! Jag ville visa att jag inte alls är som han tror att jag är..
jag ville visa att jag klarar mig utan honom, behöver inte han..
Men jag kommer nog aldrig få den jävla chansen..
Den som mest har stoppat mig hela jävla livet..
Ska ni veta att det är Pappa!
En dag pappa, lär du ångra hur du har betet dig emot mig.
För en vacker dag står jag inte där när du BEHÖVER min hjälp..
Nu är de dags att visa för min del att pappa är ute,
Och jag ska ta tag i ett jobb, och fixa allting själv..
Sen ska jag skicka honom brev på mitt liv..!
Så får vi se vad han säger den jävla dagen..!
Orkade ni läsa allt? blev väl mycket.. mm.. Jag vet...
Jag orkade läsa =)
Jag vet du kommer klara dej Mimms för du är helt enkelt en sådan person men du ska oxå veta vad som än händer kommer jag finnas där så det är bara hör av dej,..onödigt o säga för det vet du redan.
Var rädda om varandra nu..hjärte kramar/Finge
Okrade läsa :D
Var rädda om varandra
Ojdå, tråkigt att dte var så illa med allt! Hoppas att det ordnar upp sej snart, det är bara ringa det vet du.
Jag kan baka dom kakorna till jul om du vill =D Ja synd att vi aldrig hinner liksom umgås, vi får se till att hitta på nåt i jul så VI får prata riktigt! =)
Kramar
Hej, det var väldigt modigt av dig att skriva här inlägget.
Stolt över dig.
Tycker att du ska ta upp med rektor eller något annat. Det är tråkigt att det hände så, men ska du veta att jag och andra i innebandylaget finns för dig!!! :)
Sköt om diiig!
Kramar
Att du ens orkar skriva det här inlägget visar att du har mycket mer krafter kvar att ta av än du tror. En del skulle kanske bara ge upp och lägga sig ned, men du tar och samlar tankarna och skriver ner dem och talar om för andra - det är skitbra Mimmi. Många bryr sig, som du ser. Det är svårt att veta hur man ska bry sig, hur man ska hjälpa. Men du vet att bara genom att andra lyssnar på det du berättar så har de hjälpt dig - de har brytt sig.
Det håller jag helt med vad Maria sagt, det ser du att det finns en del som bryr om dig! Bra att du skriver här på blogg, det är ett bra sätt att berätta ut från insidan. :)